"Jag saknar dig" men inte skolan....

Att inte se "Jag saknar dig" är det samma som att inte ha något liv. Nä, riktigt så illa är det väll inte men nära på. Tillsammans med mina söta små vänner satt jag i biosalongen i fredags och grät oavbrutet. Men en sak som är säker är att filmen hade inte varit någonting utan Ailucrash. Den scen jag antagligen grät mest i var när Ailu sjöng på Cillas begravning. Stark och så känslosam! Det var först i fredags jag insåg att jag var arg på mig själv för att jag inte kollade hela Ailucrash konsert på Kiruna Festivalen.

                                      Lyssna gärna på världens bästa låt här ovan: Turn the tide.

Sen är det ju inte ett allt för trevligt datum imorgon... 22/8 är lika med skolstart... Jag är väl medeltaggad på att ge mig in i Nationellaprovens tunga, pressade värld. Som jag längtar tills 9:an är över och jag då för hoppningsvis är vid livet trots allt som krävs under detta hektiska år som jag har framför mig. Tänk när jag står där i aulan och tar emot mina utgångsbetyg och vet att jag om jag inte vill ALDRIG kommer behöva sätta min fot i skolan igen. Inte för att jag dör av att gå i skolan men det är rätt så påfrestande med alla läxor och prov som ligger upp över öronen på en jämnt och ständigt.

Jo förresten, tusen tack Ulli för att du skrev om min blogg på din blogg! Gissa om jag blev rörd när jag läste att du läser min blogg först av alla!!! :D Puss på dig UlliGulli!